Historia, natur och gastronomi i hjärtat av Bergslagen

Saxå bruk ligger i Nordens demografiska centrum, mitt i Bergslagens dramatiska landskap
mellan Grythyttan och Filipstad i östra Värmland. omgivet av djupa skogar och
spegelblanka sjöar. Här möts historia, natur och stillhet – en miljö som skapar rätt
förutsättningar för fokus, samtal och nya idéer. Våra konferenspaket kombinerar god
måltid, personlig service och berättelser från platsens historia i en miljö där Bergslagens
industriella arv fortfarande är närvarande.

Offert på förfrågan! malmochmaltid@saxabruk.com

För att få veta mer om Saxå Bruk och Stiftelsen Aptitum Akademi Saxå Bruk, är du välkommen att följa oss på vårt pressrum på MyNewsdesk. Där publicerar vi våra pressmeddelanden och där finns även en bildbank med högupplösta bilder för redaktionell publicering.

Spela golf på Sveriges skönaste belägna 18-håls golfbana: Saxå GK. På Saxå Golfklubb får du en varierande och utmanande skogsbana i storslagen miljö.

Inspireras och läs mer genom att klicka på länken nedan: 

https://www.saxagk.se/

Boka vårt populära golfpaket!

Saxå Bruks historia går tillbaka till senmedeltiden och är värmlands äldsta skattebelagda bruk från 1540. I socknarna runt Saxå fanns under 1600- och 1700-talet ett 50-tal hyttor och nästan lika många hammare. Hytta är benämning på en masugn, det vill säga en schaktugn i vilken man framställer järn. Hyttan ägdes av flera delägare, hyttlag, som brukade ugnen under den del av året då vattentillgången var god.

Träkol och malm fraktades under vintern till Saxåhyttan, då isarna bar. Första steget i järnframställningen var att rosta malmen. Det gjordes från början i vedeldade rostgropar, men 1856 ersattes de av en rostugn. Rostning gjordes för att göra malmen mer porös och samtidigt sänktes malmens svavelhalt. Den rostade malmen kunde sedan krossas.

Järnet framställdes i masugnen genom att malm, träkol och kalk matades in genom ”uppsättningsmålet” överst i masugnen. Förbränningsluft pressades in nedtill med hjälp av två blåsbälgar som drevs av ett vattenhjul. Under förbränningen av kolet reducerades malmen till flytande järn vilket sedan kunde tappas ur och stelna till tackor. Malmens bergarter smälte och bildade en slagg som flöt ovanpå järnet och som tappades i fyrkantiga formar. Produkten kallades slaggsten, eller sinnersten och användes som byggnadsmaterial. Slaggen kunde också stampas och krossas för att användas som isolerings-eller fyllnadsmaterial.

Det erhållna tackjärnet var sprött, men genom att sänka kolhalten kunde det omvandlas till smidbart järn. Processen kallas färskning. Den kunde göras i osmundugnar, men 1633 utvidgades Saxå med två färskningshärdar och en hammare, s. k. tysksmide. Vattenkraft, som gick under benämning ström, användes för drivning av blåsbälgar och till hammare. Produkten blev stångstål. Huvuddelen av det smidda järnet exporterades till Sankt Petersburg, London, Paris samt till flera av de tyska staterna.

I mitten på 1600-talet smiddes 300 skeppund, i dagens vikt 50 ton, om året. Det gick åt 170 hektoliter träkol för att tillverka ett ton tackjärn och minst lika mycket till färskningen, totalt över 30 kubikmeter kol per ton smidbart järn. Det är den mängd kol som en mila på drygt 100 kubikmeter virke gav. I mitten av 1800-talet tillkom rostugnen och hyttan byggdes om till en stenmasugn, det vill säga en brukspatronshytta. Ungefär samtidigt lades hammarsmidet ned.

Från brukspatron till aktiebolag

Efter den siste brukspatronen Johan Berggrens död splittrades ägandet av Saxå Bruk inom den Berggrenska släkten. Egendomen sammanfördes under tidigt 1900-tal av brukspatronen K.K. Karlsson, som ägde och drev Saxå Bruk fram till 1912.

År 1916 köptes egendomen av Hellefors Bruk AB som strax därefter lade ner järnhanteringen vid Saxå Bruk. Den nya egendomens ordförande och huvudägare var vid den tiden Oskar Falkman, som även var initiativtagare till såväl Boliden AB som LK AB.

Herrgårdsbyggnaderna kom att användas som sommarresidens samt för jakt- kräft- och annandagsmiddagar för Hellefors bruksdisponent Torsten Wigelius. Efter år 1932 kom herrgårdsbyggnaderna att nyttjas som rekreation för tjänstemännen vid Hellefors Bruk. År 1958 splittrades Hellefors Bruks marker och Saxå egendom införlivades i Billerud AB.

Under 70-talet bedrevs pensionatsverksamhet i herrgårdsbyggnaderna. Sedan den 1 januari 1984 ägs egendomen med det omkringliggande landskapet av Carl-Jan Granqvist som arrenderar ut mark till Saxå Golfklubb, där det idag finns en av Sveriges vackrast belägna 18-hålsbana.

Byggnaderna har successivt genomgått en försiktig renovering i syfte att återskapa den miljön som rådde då Esaias Tegnér gästade brukspatron Berggren vid sekelskiftet 1700-1800.

Familjen Berggrens historia på Saxå Bruk

Det var vid sekelskiftet 1700-1800 som brukspatron Johan Olof Berggren uppförde herrgårdsbyggnaden på Saxå Bruk. Familjen hade funnits på plats före folkbokföringens tid och tog sig namnet Berggren vid 1700-talets början.
Tidigt fick familjen gott anseende och gavs förtroendet att företräda trakten vid bondeståndet i Sveriges Riksdag. Detta förtroende behölls från Gustav Wasas tid till ståndsriksdagens upphörande 1866. Därigenom är familjen Berggren Värmlands äldsta och med kontinuitet företrädda familj i Sveriges Riksdag.

En älsklig anekdot förtäljer om när den förste familjemedlemmen kom till platsen för den nuvarande herrgårdens placering. Denne person sjönk ner på en sten och njöt av den gudomliga utsikten över den långsträckta sjön Saxen och bestämde sig för att bygga ett familjesäte på denna plats.

Saxå Sten förvaras i en nisch under herrgårdens trädgårdstrappa och minner om en 500-årig familjetradition. Vid mitten av 1700-talet förvärvade Johan Olof Berggren femtioen 64-delar av hyttmarken och blev därmed Saxå Bruks förste patron, ett franskt ord för ägare. Under Berggrens tid blomstrade bygden såväl ekonomiskt som kulturellt och familjen kom att sätta stor prägel på den kringliggande trakten. Förutom det hus som idag benämns Saxå Herrgård, tidigare benämnd Norra Herrgården, fanns Södra Herrgården och Mellangården. Södra Herrgården flyttades till Hällefors 1918 och används idag som brukshotell. Saxå Herrgård består idag av ett corps de logi med två flyglar, kapell, sädesmagasin, smedja, kolhus, masugn samt Mellangården med magasin och smedja.

Gästrummen är belägna i herrgårdens tvenne flyglar samt i den rödmålade kavaljersbyggnaden som bär namnet Mellangården. Rummen är pietetsfullt inredda med konst och antikviteter med anor från sekelskiftet 1700-1800 talet. Varje gästkammare är tillägnat en person med anknytning till denna del av Bergslagen.