Saxå historia

 
Saxå Bruks historia går tillbaka till senmedeltiden, det finns belägg för järnhantering från 1540. I socknarna runt Saxå fanns under 1600- och 1700-talet ett 50-tal hyttor och nästan lika många hammare. Hytta är en gammal benämning på en masugn, d v s en schaktugn i vilken man framställer järn. Hyttan ägdes av flera delägare, hyttlag, som brukade ugnen under den del av året då vattentillgången var god.

Träkol och malm fraktades i regel under vintern till hyttan, då isarna bar. Första steget i järnframställningen var att rosta malmen. Det gjordes från början i vedeldade rostgropar, men 1856 ersattes de av en rostugn. Rostning gjordes för att göra malmen mer porös och samtidigt sänktes dess svavelhalt. Den rostade malmen kunde sedan krossas till mindre stycken.

Järnet framställdes i masugnen genom att malm, träkol och kalk matades in genom "uppsättningsmålet" överst i ugnen. Förbränningsluft pressades in nedtill med hjälp av två blåsbälgar som drevs av ett vattenhjul. Under förbränningen av kolet reducerades malmen till flytande järn vilket sedan kunde tappas ur i formar och stelna till tackor. Malmens bergarter smälte och bildade en slagg som flöt ovanpå järnet och som tappades i fyrkantiga formar. Produkten kallades slaggsten, eller sinnersten, och användes som byggnadsmaterial. Slaggen kunde också stampas (krossas) och användas som isolering-eller fyllnadsmaterial.

Det erhållna tackjärnet var sprött, men genom att sänka kolhalten kunde det omvandlas till smidbart järn. Processen kallas färskning. Den kunde göras i osmundugnar, men 1633 utvidgades Saxå med två färskningshärdar och hammare, s. k. tysksmide. Vid färskningen smältes tackjärnet i en oxiderande slagg. Vattenkraft användes för drivning av blåsbälgar och hammare. Produkten blev smitt stångstål. Huvuddelen av det smidda järnet exporterades.

I mitten på 1600-talet smiddes 300 skeppund, i dagens vikt 50 ton, om året. Det gick åt 170 hektoliter träkol for att tillverka ett ton tackjärn och minst lika mycket till färskningen, totalt över 30 kubikmeter kol per ton smidbart järn. Det är den mängd kol som en mila på drygt 100 kubikmeter virke gav. I mitten av 1800-talet tillkom rostugnen och hyttan byggdes om till en stenmasugn. Ungefär samtidigt lades smidet ned.

 

Från brukspatron till aktiebolag

till privatbostad

 

Efter den siste brukspatronen Johan Berggrens död splittrades ägandet av Saxå inom den Berggrenska släkten. Egendomen återförenades i början av 1900-talet av K.K. Karlsson, som ägde och drev Saxå Bruk fram till 1912.

År 1916 köptes egendomen av Hellefors Bruk AB som strax därefter lade ner järnhanteringen. Brukets ordförande och huvudägare var vid den tiden Oskar Falkman, som även var initiativtagare till Boliden AB.

Herrgårdsbyggnaden kom att fungera som sommarresidens, jakt- kräft- och annandagshus för bruksdisponenten Torsten Wigelius. Efter 1932 kom herrgården att användas som rekreation för tjänstemännen vid Hellefors Bruk och efter 1959 för Billeruds AB.
Under 70-talet bedrevs pensionatsverksamhet varvid renoveringar gav den gamla herrgården ytskikt i sin tids material, plastfärg och nålfiltsmattor. Idag ägs det omkringliggande landskapet av Carl-Jan Granqvist som arrenderar ut mark till Saxå Golfklubb, som driver en 18-håls bana.

Berggrens herrgårdsbyggnad med tillhörande mellangård, flyglar, kapell och lusthus köptes den 1 januari 1984 av Carl-Jan Granqvist, medan markerna med hyttruinen förvärvades den 13 december 2010 av den samme. Byggnaderna har successivt genomgått en försiktig renovering i syfte att återställa dem i det skick som rådde då Esaias Tegnér gästade brukspatron Berggren vid sekelskiftet 1700-1800.

 

Familjen Berggrens historia på Saxån

 

Det var vid sekelskiftet 1700-1800 som brukspatron Johan Olof Berggren uppförde herrgårdsbyggnaden på Saxå Bruk. Familjen hade funnits på plats före folkbokföringens tid och tog sig namnet Berggren vid 1700-talets mitt.

 Tidigt fick familjen gott anseende och gavs förtroendet att företräda trakten vid bondeståndet i Sveriges Riksdag. Detta förtroende behölls från Gustav Wasas tid till ståndsriksdagens upphörande 1866. Därmed är familjen Värmlands äldsta och med kontinuitet företrädda familj vid Sveriges riksdag. En söt anekdot förtäljer om när den förste familjemedlemmen kom till platsen för den nuvarande herrgårdens placering. Denne person sjönk ner på en sten och njöt av den gudomliga utsikten över den långsträckta sjön Saxen och bestämde sig för att här skulle han bygga ett familjesäte.

Saxå Sten förvaras i en nisch under herrgårdens trädgårdstrappa och minner om en 500-årig familjetradition.Vid mitten av 1700-talet förvärvade Johan Olof Berggren femtioen 64-delar av hyttmarken och blev därmed Saxå Bruks förste patron, ett franskt ord för en ägare. Under Berggrens tid blomstrade bygden såväl ekonomiskt som kulturellt och familjen kom att sätta stor prägel på den kringliggande trakten. Förutom det hus som idag benämns Saxå Herrgård, tidigare benämnd Norra Herrgården, fanns Södra Herrgården och Mellangården. Södra Herrgården flyttades till Hällefors 1918 och används fortfarande som brukshotell. Saxå Herrgård består idag av ett corps de logi med två flyglar, kapell, sädesmagasin, påfågelstall, smedja, kolhus, masugn samt Mellangården med magasin och smedja.

 

 

 TV-program inspelade på Saxå Bruk
 

1992 - Här är ditt kylskåp
Med programledaren Jan-Boris Möller, SVT 2.

2005 - Musikbussen

Tittarna får i musikserien möta människorna och miljön och framförallt höra musiken från Sommarsverige.
Inspelningen ägde rum på Saxå Bruk den 7 Juli, SVT 2. 

2009 - Antikdeckarna

Med programledaren Pontus Silfverstolpe, TV4 +. 

2010 - Slottsliv

Med programledaren Peder Lamm, TV8. 

2011 - Sommar med Ernst

Med programledaren Ernst Kirschteiger
Programmet sändes varje torsdag under åtta veckor sommaren 2011 då Ernst renoverade sädesmagasinet.

Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.